Man ser dom numera varje dag, hängande med huvet och med armarna i position strax framför kroppen, gå gata upp och gata ner utan att lägga märke till omgivningen. Rykten säger att de blivit påkörda då de helt utan hänsyn till sin omgivning klivit rakt ut på motorvägen.
Nej, det är inte zombieapokalypsen vi upplever. Det är Pokemon Go som förtvinar sinnena på vår befolkning. Detta fenomen sprider sig likt ett virus och smittar även den mest sofistikerade eliten. Däribland mig!
Skämt o sido, alla har läst om det eller hört om det. Någon i byn försökte sälja sitt hus med säljargumentet ”Det finns ett pokestop på tomten”. Unga individer sitter i grupper vid olika pokestops (aldrig har parken utanför centrumhuset i Götene varit så välbesökt) men även den snäppet äldre generationen, den så kallade medelåldern (jag tror jag hör hit men jag är inte helt säker), avslöjas med att spela spelet. Men då med en mycket mer diskret framtoning där de går med telefonen i handen för att känna vibrationen när en Pokemon dyker upp i dess närområde, tittar först omkring sig för att se om någon annan ser en, tar ett steg in i skuggan för att våga lyfta telefonen och skicka iväg bollen mot den lilla figuren på displayen.

Vad är det då som är så kolossalt fängslande med Pokemon Go? Ja, det undrar jag med! Spelet i sig går ut på att fånga små söta pokemons som dyker upp på kartan lite varstans. Dessa små figurer samlar man tills man har dem alla (vilket antagligen aldrig kommer ske). Med dessa figurer kan man sedan… ja… göra ingenting?? Jo man kan tydligen kämpa en herren-på-täppan-kamp vid de olika pokegymmen som finns utspridda på kartan. Men vitsen med det är….??
Jo! En annan sak kan man göra med sina små söta figurer. Men kan trycka på dem för att höra deras läte. Oftast något fullkomligt anskrämligt läte likt det du får om du spelar upp ett kasettband från din gamla Commodore 64 i en vanlig kasettbandspelare på halvfart. Men ändå fängslas man i jakten på de små odjuren av någon outgrundlig anledning. Skumt är det.

Men vad gör det? Att spelet egentligen är totalt meningslöst? Man måste se det positiva! De barn som lätt fängslats vid spel framför tv och dator tidigare får en anledning att komma ut och röra på sig. Ibland kan man även få ägg som man måste gå en viss sträcka innan de kläcks. Jag var tvungen att gå en mil för att kläcka ett av mina ägg. Det är ju fantastiskt!
Så till alla som våndats över  barn och ungdomars stillasittande med varningar om tidig benskörhet och förtvinad muskulatur. Pokemon är räddningen!

Gotta catch em all!!